Min lilla prematur har hunnit bli 6 månader

Min lilla tjej är 6 månader idag. Hon är en extrem prematur som föddes alldeles förtidigt i vecka 24+3 och korrigerat från när hon skulle fötts är hon egentligen bara 2,5 månader. Hon har fått en start i livet jag inte önskar någon annan bebis. Hon har varit otroligt stark och idag är hon som vilken 2 månaders bebis som helst. Hon har ökat sin vikt från 610g till 5 kg, helt otroligt att hon varit så liten.

När jag tänker tillbaka så gick tiden på neonatal inte så fort som våra månader här hemma. Vi var inlagda i ca 3 månader och hade hemsjukvård i ca 1 månad. Det var en väldigt tuff resa där man verkligen inte tog ut något i förskott. Det fanns dagar när Nova hade det väldigt kämpigt med sina lungor, då var vi såklart riktigt oroliga. När hon låg i respirator och syrgasen gick inte att skruva upp mer, då var det riktigt jobbigt. Två dagar senare var hon redo för ett liv utan respirator och klarade av att andas själv i en CPAP, visst är det märkligt. En CPAP-apparat skapar ett högre tryck i lungorna, vilket göra att alveolerna inte faller ihop och gör det på så sätt lättare att andas.

Det är ju så att det sker inga mirakel från dag till dag utan allt tar tid. Det är det absolut jobbigaste, denna väntan. All den utveckling som skulle ske i magen, sker nu i en kuvös framför ögonen på oss. Många dagar när vi kom ner till hennes sal så var läget oförändrat, vilket var bra eftersom det var inte sämre i alla fall. Var det inte lungorna så var det magen som ställde till problem, bajsandet hade hon lite svårt med och fick ofta hjälp med detta. Hon har haft en trombos i ena benet, men den försvann av sig själv. Turligt nog har hon inte drabbats av några infektioner som stört hennes utveckling. Från vecka 30 och framåt har hon genomgått ögonundersökning för att hålla koll på att det inte blir någon näthinneavlossning på grund av att hon är så extremt tidigt född och blivit behandlad med syrgas. Vi är fortfarande inne och kollar ögonen, förhoppningsvis blir det sista gången nästa vecka, eftersom det såg mycket bättre ut senaste gången.  

När hon blev större och krävde mer av oss som föräldrar började vi sova hos henne, men det var jobbiga sömnlösa nätter när maskinerna som hon var kopplad till pep hela tiden. Det var syremättnad, puls och andning som kontrollerades och vår tjej var inte alltid så stabil i sin syremättnad vilket gjorde att hon helat tiden föll utanför larmgränserna, vilket förklarade pipandet.

 Det var en läkare som tillslut sa till oss att börja köpa saker till Nova, att det här kommer gå bra. Visst såg vi det själva vid det här laget men vågade ändå inte tro på det. Det första jag köpte till Nova var en body i storlek 44 av märket Nova Star. Hon kunde givetvis inte ha den på flera månader, men helt plötsligt en dag passade den.

 Det finns vissa händelser som jag minns extra tydligt.  Bestämdheten hade hon redan från dag 1 när hon redan från början sa till när hon ville bli vänd. Tror hennes pappa får svårt med att säga nej hahaha.

När hon var 5 dagar gammal fick jag hålla henne för första gången, jag fick hålla henne en kort stund vid förlossningen men nu var det mer på riktigt. Jag höll min lilla lilla bebis på 600 gram i över 3 timmar och det var helt underbart. Dagen efter när jag satt vid kuvösen och pratade med henne öppnar hon ena ögat för första gången och tittar på mig.

När hon var 3 veckor fick hon en tand, ja ni läste rätt. Var rätt kul att fylla i hennes första år bok: När kom första tanden? Den drogs ut en vecka senare eftersom den satt lite löst.

Det absolut starkaste minnet är när jag kommer in i salen en dag när Nova haft det lite jobbigt och hon hör min röst då öppnar hon ögonen och sträcker fram armarna precis som om hon sträcker sig efter mamma, åhhhh det är kärlek.

Vill tacka all personal på neonatal i Lund som hjälpt till att vårda vår lilla tjej. Vill även tacka Ronald Mcdonald huset i Lund som var vårat hem i 3 månader, tack för att vi fick bo hos er.

Vi är så tacksamma att allt gått bra och vår Super-Nova mår bra och förgyller vårat liv.

 

 

4 kommentarer publicerat i Allmänt, Barn;
Taggar: Bebis, Prematur, Premature, Ronald Mcdonald hus, barn, bebis 6 månader, extrem prematur, för tidigt född, neonatal
#1 - - Åsa Magnusson:

Så fint skrivet! Hon är en riktig Super Nova!

Svar: Tack! Ja hon lever upp till sitt namn.
Ida

#2 - - Ann Pettersson :

Åh, jag läser, minns och blir tårögd. Ni är "super" allihopa som fixat denna perioden ❤

Svar: Det kom tårar hos mig också men mest glädjetårar över fina minnen ❤
Ida

#3 - - Anders Ö:

Kram till er alla tre! Extremt bra kämpat.

Svar: Tack!
Ida

#4 - - Pia Karlsson:

Underbart att läsa men så svårt att förstå hur liten hon verkligen var , hm ett smörpaket , ofattbart!
Kram till hela familjen
Pia

Svar: Hon är verkligen stor nu men alla okända vi möter tycker hon är liten, vilket hon ju egentligen är ☺
Ida